Psykoterapi
Psykoterapi är en psykologisk behandling där en utbildad psykoterapeut hjälper dig att förstå dig själv genom tankar, känslor, beteenden och relationer.
Många kommer till en psykoterapeut med en känsla av att något skaver utan att riktigt veta vad. Andra söker för en specifik svårighet: oro, sorg, en relation som inte fungerar, en period i livet som blivit för tung att bära ensam.
Du kan söka för något som gör ont just nu, eller för att utforska sådant som ligger i vägen för att leva fullt ut.
En psykoterapeut lyssnar utan att döma, hjälper dig att hitta orden för det som är svårt och ger dig stöd i att förstå vad du faktiskt bär på.
Vad är psykoterapi?
Psykoterapi vilar på psykologin som vetenskap, ett av de mest grundligt utforskade fälten inom människans inre liv.
Det handlar om hur tankar, känslor och beteenden samspelar, om vad som påverkar oss och vad som hjälper oss att förändras.
Som behandling är psykoterapi ett samtal med en utbildad psykoterapeut som har den kunskapen i ryggen. Det är inte en lösning som levereras, utan en process där du själv får utforska och förstå mer av det du bär på. Psykoterapeuten håller ramen, ställer frågor du inte tänkt på och låter dig själv komma fram till det som är ditt.
Psykoterapi är samtidigt ett paraplybegrepp som rymmer flera inriktningar:
Psykodynamisk terapi (PDT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och Acceptance and Committment Therapy (ACT), är de vanligaste inom privat praktik.
De arbetar på olika sätt, men delar grunden i samtal, relation och förståelse. Vilken som passar dig beror på vad du söker och hur du själv vill arbeta. Många psykoterapeuter arbetar dessutom integrativt och rör sig mellan flera traditioner i sitt arbete.
Varför söker du psykoterapi?
Du kanske söker psykoterapi för att något akut behöver mötas, eller för att du börjat ana att det är dags att gå djupare. Psykoterapi är ofta valet när det handlar om psykisk ohälsa, livskriser eller mönster som följt dig länge. Här är några av de vanligaste anledningarna:
- Oro, rädslor och ångest
- Nedstämdhet och depression
- Stress, utmattning och svårigheter med återhämtning
- Beroende och medberoende
- Sorg, kris och stora livshändelser
- Trauma och eftersvallande reaktioner
- Relationssvårigheter, anknytningsmönster, ensamhet
- Självkänsla, självkritik och tvivel
Du behöver ingen diagnos för att söka psykoterapi. Många kommer för att de märker att något inte stämmer, kanske utan att kunna sätta ord på det. Att börja prata med någon är ofta första steget mot att förstå vad som faktiskt pågår, och vad du behöver för att gå vidare.
Möt en person som jobbar med psykoterapi
Ida Lod
Sofia Eddelid
Charlotta Fritsch
Mia M. Andersson
Charlotte Kindgren
Karin Haglund
Hur fungerar psykoterapi?
Ett psykoterapeutiskt arbete inleds ofta med ett första samtal där du och psykoterapeuten lär känna varandra. Du beskriver vad du söker, psykoterapeuten lyssnar och ställer frågor. Tillsammans hittar ni en form: hur ofta ni ses, ungefär hur länge, och hur ni vill arbeta. Det är också din chans att känna efter om kemin känns rätt.
Det som händer i samtalen varierar med inriktningen, men det gemensamma är att psykoterapeuten skapar en plats där du får tänka högt om dig själv. Du får sätta ord på det som är svårt, höra dig själv prata, märka hur du reagerar och börja se mönster du inte sett tidigare.
Något som är lätt att underskatta är hur läkande det är att få höra sig själv prata. Det som var en otydlig klump blir formulerat. Det som varit osynligt blir synligt. Många upptäcker att de redan visste mycket, men inte hade haft utrymme att höra det förrän nu.
Psykoterapeutens roll är att hålla ramen, ställa frågor du inte ställt själv och spegla det hen ser. Sällan att ge råd eller peka ut riktning. Tempot bestäms tillsammans. En del veckor är intensiva och händelserika. Andra är lugnare. Förändring sker sällan linjärt. Det är vanligt att saker först blir tydligare innan de börjar förändras.
Vem bedriver psykoterapi?
I Sverige får två yrkesgrupper bedriva psykoterapi: legitimerade psykoterapeuter och legitimerade psykologer. Båda regleras av Socialstyrelsen och har tystnadsplikt enligt patientsäkerhetslagen.
Legitimerad psykoterapeut
Har en grundutbildning inom människovårdande yrke (psykolog, läkare, socionom, sjuksköterska eller motsvarande), en grundläggande psykoterapiutbildning och därefter en treårig vidareutbildning på högskolenivå. Under utbildningen specialiserar psykoterapeuten sig i en inriktning: psykodynamisk, kognitiv beteendeterapeutisk eller familje- och systemorienterad. Psykoterapi är hens huvudsakliga arbetsuppgift.
Legitimerad psykolog
Har en femårig psykologutbildning och ett års praktisk tjänstgöring (PTP). En psykolog har bred grundutbildning inom hela psykologin som vetenskap och kan arbeta med psykoterapi, men också med utredningar, neuropsykologi, organisationsarbete och rådgivning. Många psykologer som bedriver psykoterapi har också gått hela psykoterapeutprogrammet och är dubbelt legitimerade.
Många psykoterapeuter arbetar integrativt. De bygger sin egen personliga stil utifrån flera traditioner, anpassat efter vem de möter och vad personen behöver.
Vid sidan av de legitimerade yrkena finns en bredare grupp samtalsterapeuter (gestaltterapeuter, psykosyntesterapeuter, diplomerade samtalsterapeuter och fler.)
De får inte använda titeln psykoterapeut, men kan ha gedigna utbildningar inom sina inriktningar. Läs mer om dem under samtalsterapi.
Centrala principer
Relationen är verktyget
I psykoterapi är relationen mellan dig och din psykoterapeut själva verktyget. Det är i mötet, i att bli sedd, hörd och förstådd, som förändring blir möjlig. En trygg psykoterapeutisk relation utgör grunden i arbetet, inte ett trevligt tillägg.
Du leder, psykoterapeuten håller ramen
Det är du som vet mest om ditt eget liv. Psykoterapeutens roll är att hålla en ram där du kan utforska, ifrågasätta och upptäcka själv. Den ramen gör att samtalen kan gå djupare än vanliga samtal med vänner eller familj. Psykoterapeuten ger sällan färdiga råd eller pekar ut riktning åt dig.
Det kroppsliga räknas
Modern psykoterapi tar kroppen på allvar. Spänningar, andning, kroppsförnimmelser: allt är information om vad som händer i dig. Många psykoterapeuter arbetar idag med både samtal och kroppslig medvetenhet, eftersom tankar och känslor inte är frikopplade från resten av dig.
Förändring tar tid
Det som vuxit fram under lång tid förändras sällan över en natt. Psykoterapi är en process där insikter och nya mönster behöver tid att landa. En del kortare terapier ger snabba effekter på avgränsade besvär. Djupare arbete med självbild, anknytning eller livsmönster tar längre tid.
Bryohm kurerat
När passar psykoterapi?
Psykoterapi passar dig som vill förstå dig själv djupare, bearbeta något specifikt eller hitta nya sätt att förhålla dig till det som är svårt.
Den fungerar både vid avgränsade besvär och vid mer diffusa upplevelser av att inte må riktigt som du vill. Forskning visar att psykoterapi har god effekt vid bland annat ångestsyndrom, depression, trauma och relationsproblematik.
Psykoterapeuter är ofta väl rustade att möta människor i kris. Många psykoterapeuter tar emot dig som befinner dig mitt i något akut, och börjar då i krisen för att senare gå vidare till längre psykoterapi om du vill.
Vid svår psykisk ohälsa, suicidtankar eller akut trauma är psykiatrin eller primärvården ofta första kontakten. Psykoterapi kan komma in parallellt eller när det akuta lagt sig.
Det fungerar också mindre bra om du inte är beredd att gå in i en process som tar tid. Terapi är inget snabbfix. Det kräver att du återkommer, även när det känns motigt, och att du tillåter dig att möta det som kommer upp.
Inriktningar inom psykoterapi
De legitimationsgrundande inriktningarna inom psykoterapi har olika utgångspunkter, men delar grunden i samtal, relation och förståelse. De vanligaste i privat praktik är PDT och KBT.
Psykodynamisk terapi (PDT)
Bygger på psykoanalytisk tradition. Fokus på hur tidigare erfarenheter, omedvetna mönster och anknytning påverkar dig idag. Passar dig som vill förstå dig själv på djupet och se hur historien lever vidare i nuet. Läs mer om psykodynamisk terapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
En strukturerad korttidsterapi som fokuserar på samspelet mellan tankar, känslor och beteenden i nuet. Vetenskapligt välbeforskad. Passar dig som vill arbeta målinriktat med avgränsade besvär som ångest, depression eller fobier. Läs mer om KBT
Acceptance and Committment Therapy (ACT)
En vidareutveckling av KBT som integrerar acceptans, medveten närvaro och värderingsstyrt liv. Passar dig som vill arbeta med att acceptera det du inte kan ändra och agera utifrån det som är viktigt på riktigt. Läs mer om ACT
Om du letar efter andra samtalsbaserade terapiformer (som gestaltterapi, CFT, anknytningsbaserad terapi eller psykosyntes) hittar du fler vägar under samtalsterapi.
Vanliga tekniker inom psykoterapi
Tekniker varierar mellan inriktningar, men flera återkommer i de flesta former av psykoterapi:
- Utforskande samtal. Psykoterapeuten lyssnar och ställer frågor som hjälper dig att gå djupare i det du redan vet, eller upptäcka något du inte sett.
- Reflektion kring mönster. Ni tittar tillsammans på hur du brukar reagera, tänka eller agera, och vad det kan handla om.
- Hemuppgifter. Framför allt i KBT och ACT. Du provar något mellan samtalen och tar med erfarenheten tillbaka.
- Känslomedvetenhet. Att lära sig märka, namnge och rymma sina känslor istället för att hantera bort dem.
- Beteendeexperiment. Små förändringar i hur du gör som kan ge ny information om vad som faktiskt händer.
- Kroppslig medvetenhet. Uppmärksamhet på andning, spänningar och kroppsförnimmelser som en del av samtalet.
- Arbete med inre delar. Att möta olika sidor av sig själv, till exempel den självkritiska eller den rädda, istället för att vara dem.
Läs dig djupare
Bakgrund
Modern psykoterapi växte fram under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, med Sigmund Freud och utvecklingen av psykoanalysen som viktig startpunkt. Sedan dess har fältet utvecklats i många riktningar.
Under 1900-talet växte den humanistiska psykologin fram med röster som Carl Rogers, som betonade den psykoterapeutiska relationen och människans egen förmåga till växt. Existentiella inriktningar utvecklades av bland andra Irvin Yalom, med fokus på de grundläggande livsfrågorna. Beteendeterapin och senare den kognitiva beteendeterapin (KBT) växte fram parallellt med fokus på beteendeförändring och evidensbaserade metoder.
Idag finns flera inriktningar sida vid sida, och många psykoterapeuter arbetar integrativt. De drar nytta av flera traditioner beroende på vad klienten behöver. I Sverige är yrkestitlarna legitimerad psykoterapeut och legitimerad psykolog skyddade enligt lag och regleras av Socialstyrelsen sedan 1985 respektive 1978.
Utbildning
Vägen till legitimerad psykoterapeut går i flera steg. Först en akademisk grundutbildning inom människovårdande yrke: psykolog, läkare, socionom, sjuksköterska eller motsvarande examen om minst 120 högskolepoäng. Därefter en grundläggande psykoterapiutbildning på 45 högskolepoäng som ger behörighet att söka vidare. Sen följer minst två års arbete med psykoterapeutiska arbetsuppgifter under handledning.
Slutligen psykoterapeutprogrammet: en treårig påbyggnadsutbildning på 90 högskolepoäng, halvfart, med klientarbete under handledning och egen psykoterapi. Programmet ges vid flera svenska universitet med tre inriktningar: psykodynamisk, kognitiv beteendeterapi och familje- och systemorienterad. Inriktningen väljs vid antagning och kan inte bytas under utbildningen. Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen.
För att bli legitimerad psykolog krävs en femårig psykologutbildning samt ett års praktisk tjänstgöring (PTP). Många psykologer kompletterar sedan med psykoterapeutprogrammet och blir därmed dubbelt legitimerade.
Vanliga frågor om psykoterapi
Psykoterapi är en specifik form av psykologisk behandling som bedrivs av legitimerad psykoterapeut eller psykolog. Samtalsterapi är ett bredare vardagsord som rymmer alla samtalsbaserade terapiformer, inklusive psykoterapi och utövare utan legitimation. Båda kan vara värdefulla, men det är bra att veta vad du söker. Läs mer om samtalsterapi.
Privat psykoterapi i Sverige kostar vanligtvis mellan 900 och 1 600 kronor per samtal. Det varierar med psykoterapeutens utbildning, ort och om sessionen är 45 eller 60 minuter. Inom regionens vård kan psykoterapi vara subventionerad eller ingå i högkostnadsskyddet, men tillgången är ofta begränsad. Fråga din vårdcentral om vad som gäller där du bor.
Om du har en känsla av att något inte stämmer, att du fastnat i mönster du inte kommer ur, eller att du bär på något som tar plats i ditt liv, kan psykoterapi vara värd att prova. Du behöver ingen diagnos. Att vilja förstå sig själv eller må bättre är skäl nog.
Ja, legitimerade psykoterapeuter och psykologer har tystnadsplikt. Undantag finns vid akut fara för dig själv eller andra, samt vid vissa juridiska situationer. Din psykoterapeut förklarar gärna vad som gäller i början av er kontakt.
Psykoterapi passar mindre bra vid akut kris, allvarlig pågående suicidalitet eller obehandlad svår psykisk sjukdom. I de lägena är psykiatrin eller primärvården första kontakten. Psykoterapi kan komma in senare. Den passar också mindre bra om du inte vill eller orkar gå in i en process som tar tid och som ibland väcker svåra känslor.
En legitimerad psykoterapeut har en grundutbildning inom människovårdande yrke och därefter psykoterapeutprogrammet. Psykoterapi är hens huvudsakliga arbete. En legitimerad psykolog har en femårig psykologutbildning och kan arbeta brett inom psykologin: utredningar, neuropsykologi, organisationsarbete och psykoterapi. Båda kan bedriva psykoterapi och regleras av Socialstyrelsen.
Det beror på vilken inriktning du går i och vad du söker för. En korttidsterapi i KBT kan vara klar på 10 till 25 samtal över några månader. En längre psykodynamisk process kan pågå i ett eller flera år. De flesta börjar med att gå en gång i veckan, men frekvensen kan variera.
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt. Det första samtalet handlar oftast om att ni får lära känna varandra och att du får beskriva varför du söker, med dina egna ord. Det är helt okej att inte veta exakt. Psykoterapeuten är van vid att hjälpa dig hitta orden.
Ja, många kombinerar psykoterapi med exempelvis kroppsterapi, breathwork, yoga eller medicinering. Det är vanligt och ofta hjälpsamt att arbeta med flera ingångar parallellt, särskilt om du har upplevt trauma eller bär på något som sitter i kroppen lika mycket som i tanken.